Myten ”palestina/palestinier”

21 Apr

Den historiska utvecklingen i Israel glöms ofta bort och propagandan bygger mestadels på dagens händelser. Den amerikanske journalisten Joseph Farah skrev den här artikeln strax efter det att intifadan bröt ut i slutet av september 2000.

Mer än 120 människor har dödats sedan de nuvarande striderna utbröt i och omkring Jerusalem (gäller i oktober 2000). Till vilken nytta?

Om du tror på det du läser i de flesta nyhetskällorna så är orsakerna följande:

Palestinierna vill ha ett hemland och muslimerna vill ha kontrollen över de platser, som de håller för att vara heliga. Enkelt, eller hur?

Men är detta den verkliga bakgrunden? Som arabisk amerikansk journalist har jag tillbringat en del tid i Mellanöstern och betraktat oroligheterna med stenkastning och granatsplitter på nära håll.

Jag anser att det bara är falska ursäkter för upplopp, problemmakeri och att roffa åt sig land. Före kriget mellan araber och israeler 1967 fanns nämligen inte någon seriös rörelse för ett palestinskt hemland!

Erövrade mark från Jordanien

Under sexdagarskriget intog Israel Judéen, Samarien och östra Jerusalem. Man intog inte dessa territorier från Yassir Arafat. Man erövrade dem från Jordaniens kung Hussein. Hur kan det då komma sig att palestinier plötsligt upptäckte sin nationella identitet efter det att Israel vunnit kriget?

Sanningen är den att det arabiska Palestina inte är mer verkligt än ”Landet Ingenstans”. (Ur sagan om Peter Pan) Den första gången som namnet användes var år 70 e. Kr., när romarna genomförde etnisk rensning mot det judiska folket, rev ner deras tempel och proklamerade att landet Israel aldrig mer skulle finnas till.

Från den dagen lovade romarna att landet i fortsättningen skulle benämnas Palestina. Namnet härledes från filistéerna, (eng. ”Philistines”) – Goliats folk, vilka hade varit Israels värsta fiender och som judarna besegrat århundraden tidigare. Detta var ett sätt för romarna att ytterligare förolämpa det folk man försökte utplåna. De ändrade även namnet Jerusalem till Aelia Capitolina, men detta fick aldrig samma genomslagskraft.

Ingen egen kultur

Palestina har dock aldrig existerat – vare sig förr eller senare – som en självstyrande stat. Det regerades alternerande av Rom, muslimer och kristna korsfarare, det Ottomanska Imperiet och, för en kort tid, av Storbritannien efter första världskriget. Britterna gick slutligen med på att ge tillbaka åtminstone en del av landet som hemland åt judarna.

Det finns inget palestinskt språk. Det finns ingen kultur med särskilda palestinska särdrag. Det har aldrig funnits något palestinskt land styrt av palestinier.

Palestinier är araber, som inte kan särskiljas från jordanier, (en annan ny uppfinning), syrier, libaneser, irakier etc.

Kom ihåg, att araberna kontrollerar 99,9 procent av Mellanösterns totala landområde. Israel utgör endast en tiondel av en procent av landmassan. Men detta är för mycket för araberna. De vill ha allt. Detta är den yttersta orsaken till stridigheterna i Israel idag.

Det spelar ingen roll hur många landavträdelser Israel gör, det kommer aldrig att vara tillräckligt.

Men islams heliga platser?

Om vi håller oss till historiska fakta finns det ingen muslimsk helig plats i Jerusalem!

Du kanske tänker på Al-Aksa-moskén och Klippdomen i Jerusalem som sägs utgöra islams tredje heligaste plats, men det är inte sant.

Om vi håller oss till fakta, så säger Koranen ingenting om Jerusalem. Den nämner Mecka hundratals gånger. Den nämner Medina oräkneliga gånger. Den nämner aldrig Jerusalem, av förklarliga orsaker. Det finns inget historiskt bevis som säger att Muhammed någonsin besökte Jerusalem.

Hur kommer det sig då att Jerusalem har blivit den tredje heligaste platsen för islam? Muslimer idag gör ett tveksamt antagande utifrån ett avsnitt ur den sjuttonde suran i Koranen, som kallas ”Den nattliga resan”. Här talas det om hur Muhammed, i en dröm eller vision, på natten blev förd ”… från det heliga templet till det tempel som ligger längst bort i fjärran, vars område vi har välsignat, så att vi kan visa honom våra tecken …” På 600-talet kom några muslimer fram till att de två tempel, som nämns i denna vers i själva verket är templen i Mecka och Jerusalem.

Djupare än så är inte islams koppling till Jerusalem. Myt, fantasier, önsketänkande?

Judiska rötter i Jerusalem

Samtidigt kan judarna definitivt spåra sina rötter i Jerusalem tillbaka till Abrahams tid.

Den senaste våldsvågen i Israel utbröt när Likudpartiets ledare Ariel Sharon besökte Tempelberget, grunden till templet som byggdes av Salomo. Detta är den heligaste platsen i världen för judarna. Sharon och hans följe möttes av stenar och hot.

Jag vet hur det känns, jag har upplevt det. Kan du tänka dig hur det känns för en jude att bli hotad, stenad och fysiskt förhindrad att besöka judendomens heligaste plats?

Lösningen på konflikten

Vad är då lösningen på konflikten i Mellanöstern? Ärligt talat tror jag inte att det finns en mänsklig lösning. Men om det finns någon, måste den börja med sanningen. Att låtsas något annat kommer bara att leda till ännu större kaos. När man uppför sig som om en femtusenårig födslorätt, uppbackad av överväldigande historiska och arkeologiska bevis, är likvärdig med illegitima krav, önskningar och begär, ger man ord som diplomati och fredsbevarande en mycket dålig klang.

Text: Joseph Farah

(Publicerad Jerusalem Post den 11.10.2000. Svensk version publicerad i Israels Vän nr 6/2000)
Islamic Jihad Graduates Demonstrate Fighting Skills

Bild: Palestinier redo att avfyra raketer mot den Israeliska civilbefolkningen

Annonser

3 svar to “Myten ”palestina/palestinier””

  1. Jacob I juni 5, 2013 den 7:59 e m #

    Stort tack för en mycket sanningsenlig artikel som helt slår hål på myten om detta s.k. ”Palestina” som ju aldrig existerat. En komplettering är emellertid erfoderlig. Det faktum att europeiska judar redan under 1800-talet börjat återvända till området där de köpte mark av turkiska godsägare som, med all rätt, betraktade området som värdelöst. Till saken hör att det rörde sig om sumpmarker och träsk som judarna genom hårt arbete förvandlade till förstklassiga jordbruksområden (detta skedde innan Sioniströrelsen bildades). Därmed lades grunden till kibbutzrörelsen. Det rör sig med andra ord om obebodd mark som judarna köpt. Först efter att dessa områden var beboeliga flyttade araber in. Att därmed påstå att judarna ”stulit” land från araberna är inte bara historielöst utan framförallt LÖGN och förbannad dikt!

  2. Anna april 8, 2016 den 5:41 e m #

    Tack!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Dags reda ut | | birgitta-markinhuhta.net - februari 14, 2014

    […] folk till att hitta lösningar och gud förbjude… även till att samarbeta över gränserna. Gränser är idag även mentala. Gränser är även knutna till ideologier som i sin tur är/kan vara i händerna på krigsherrar […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: