En stats främsta uppgift är att beskydda sina medborgare

10 Apr

Drygt två dygn efter tragedin på Drottninggatan i Stockholm har bilden av vad som egentligen hände börjat klarna och diskussionen har övergått i en diskussion om diskussionen. Vilka känslor får man ge uttryck för? Får man plocka politiska ”poäng”?

Jag ska försöka hålla dämpad ton, tydlig men respektfull. Ingen är likgiltig inför detta.

Rakhmat Akilov, som av allt att döma mördade fyra människor, bland dem en flicka på 11 år, var från Uzbekistan och hade fått avslag på sin asylansökan. Han befann sig i landet illegalt.

Han var inte ensam om detta, Sverige har medvetet fört en politik som har lett till att tiotusentals personer befinner sig i landet utan tillstånd, med en förskönande omskrivning ”papperslösa”. De hamnar utanför samhället och vi vet inte hur många som just nu går omkring som tickande bomber, beredda att kanalisera sin frustration genom våldsdåd.

Statminister Stefan Löfven säger sig vara ”frustrerad” över att Akilov inte hade utvisats. Och ni får ursäkta min rättframhet, men regeringen (och den förra regeringen) hade för länge sedan kunnat utforma ett system där asylsökande som får avslag helt enkelt tas om hand tills avvisningen kan genomföras. Istället har en besynnerlig praxis antagits där ett skuggsamhälle har vuxit fram med myndigheternas goda minne. Varför har man fört denna politik? Vi har faktiskt rätt att ställa frågan.

Att avstyra hela denna situation hade i första hand handlat om att föra en annan migrationspolitik i det förflutna, men det var inte så populärt att föreslå det före november 2015. Viktiga reformer återstår ju fortfarande och vi kommer ihåg Stefan Löfvens egna ord: ”mitt Europa bygger inte murar”.

Jag är så ledsen, men murarna behövs för att skydda Sveriges befolkning.

Fallet med Akilov och de massakrerade människorna på Drottninggatan belyser det smärtsamma vägvalet mellan nationalism och internationalism. Jag känner många som skulle vilja rädda hela Uzbekistans befolkning från ett fattigt land där regeringen är djupt korrumperad. Det är en sympatisk tanke, problemet är väl att det inte är genomförbart. Och notera att Uzbekistan kommer ganska långt ner på listan över dysfunktionella länder, vi kan inte ”rädda” tiotals miljoner människor genom asyl utan måste hitta andra vägar för solidaritet.

En stats främsta uppgift är att beskydda sina medborgare. Medborgarskap berättigar till skydd och staten ska göra stora ansträngningar för att tillgodose sina medborgares intressen, inte hela världens intressen. Om staten inte gör några avgränsningar upphör den att existera, då har ingen rätt till något.

När Sverige under 2014-15 öppnade sina portar för en kvarts miljon människor människor, i många fall av oklart ursprung, så gjorde man avkall på de egna medborgarnas rätt till säkerhet. Denna politik hade bred demokratisk förankring, men den var mycket oklok. Av säkerhetsskäl och andra skäl.

Jag tror att fler och fler håller med mig nu.

 

Texten kopierad och publicerad med tillstånd av Tomas Brandberg från hans facebooksida.

 

Annonser

2 svar to “En stats främsta uppgift är att beskydda sina medborgare”

  1. Anne-Marie G Wouda april 10, 2017 den 10:01 f m #

    Mycket bra skrivet av Tomas Brandberg. Tack Uffe för du lagt in detta .

  2. larslindblog april 10, 2017 den 12:17 e m #

    Om folk hade haft lite hjärnceller hade dom inte kärleksmanifesterat –dom hade rusat i 100 000 tals till Rosenbad och Riksdagen…slitit ut pajasarna och kastat dom i Sthlm ström.
    Morden kunde ske för att Regimerna Reinfeldt & Löfven gjort det möjligt för allsköns tokar att komma till mitt land.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: