Hur ska du kunna avgöra när och om jag känner mig kränkt?

13 Jul

Vi har ”yttrandefrihet” och ”religionsfrihet” – när får vi ”kränkningsfrihet”? Med det menar jag, ”frihet” för mig att avgöra vad som är kränkande eller ej.

ALLT som jag anser är kränkande, bör bedömas som kränkande – annars blir jag kränkt! 😉

Om du exempelvis har en viss klädsel som jag upplever som kränkande, bör du så klart bli skyldig att både ändra din klädsel OCH betala skadestånd till mig – och här talar vi inte om småsummor! Det företag eller den person som sålt kläderna till dig, blir så klart också åtalad som medskyldig. 😉

Har du en frisyr som irriterar och kränker mig, bör du så klart tvingas ändra din frisyr och betala ett fett skadestånd till mig. Dessutom ska så klart din frisör också ställas till svars för den kränkning jag upplevt! 😉

Om du skriver en kommentar till detta som JAG upplever som kränkande, så ska du så klart bli åtalad och dömd för detta och tvingas betala mig en stor summa pengar om du nu inte är så klok att du istället väljer att acceptera det belopp jag vill ha i ersättning för den kränkning du har orsakat mig. Facebook blir så klart också skyldiga att betala mig ett skadestånd, eftersom de gett dig utrymme att kränka mig genom att ha en community där man kan skriva kränkande kommentarer och göra kränkande inlägg.

Menar du att DU i så fall ska ha samma möjligheter som mig och kunna få mig åtalad och ersättningsskyldig för den kränkning DU upplever? Går inte: Det upplever JAG som kränkande och du blir i så fall åtalad för att ha försökt få mig åtalad för en påstådd kränkning! 😉

Hur det skulle kunna gå ihop i praktiken?

Fråga de som arbetar inom dagens rättsväsende och som beslutsfattande politiker.

I Sverige kan du exempelvis få skadestånd för att du inte fått ett jobb, eftersom du vägrar ta kvinnor i hand. Du upplevde det som ”kränkande” att inte kunna särbehandla kvinnor på din arbetsplats. Här går tydligen din ”religionsfrihet” och din rätt till att känna dig ”kränkt” före jämställdhetsprincipen – och ändå påstås det att vi har världens första ”feministiska regering” som bland annat påstår att de arbetar för att män och kvinnor ska behandlas lika i samhället.

Sverige har blivit de kriminellas, dårarnas och de lättkränktas paradis!

Observera att jag inte vill tvinga någon att ta nån annan i hand. Men har du problem med de sociala koderna, kanske du inte bör bli anställd exempelvis inom serviceyrken och offentliga yrken som ex sjukvård?

Jag vill inte heller tvinga dig att exempelvis röra dina armar och ben. Du tycker kanske det är kränkande att en arbetsgivare kräver av dig att du som anställd exempelvis ska kunna utföra vissa fysiska sysslor? Du tycker det är helt normalt att du upplever det som ”kränkande” att du ska behöva utföra vissa moment och rutiner för att bli anställd och att du kräver att få ut din lön utan att utföra dessa sysslor – annars kallar du in DO och anmäler företaget?

I så fall, anser jag inte du är lämpad för arbetet som kräver detta av dig och får du inte jobbet pga av att du inte vill det ena eller det andra, så ska du så klart ej heller kunna kräva skadestånd genom DO pga ”kränkning” och diskriminering?

När ska alla nudister som vill arbeta utan kläder, få sina skadestånd?

Listan kan bli lång.

Tydligen skillnad på folk och folk? Vi och dem.

Text: Ulf Möller

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: