Skratta eller gråta? (Jag gråter inombords)

27 Jul

snorunge

Människor som saknar livserfarenhet, arbetslivserfarenhet osv, publiceras inte sällan i offentlig media trots att de saknar ett ”riktigt liv”.

I vissa fall utmålas de som ”experter” (skrattretande – tragiskt!)

‘”Ursäkta” mig:

Jag har inget problem med att exempelvis en tjugofemåring har åsikter och uttalar sig i media, om denna har familj och barn, försörjer sig själv och har ett rent straffregister.

Men hur ofta är det fallet?

Tycker att det inte är ovanligt, att kriminella, psykiskt störda, arbetslösa och bidragsberoende personer har fått uttala sig i media – ungefär som att de representerar mig och majoriteten av den svenska befokningen.

Låt dem yttra sig – men jag kommer aldrig att anse att en 24 år gammal vänsteraktivist som bor hemma hos sin mamma och pappa och som aldrig har jobbat eller betalat skatt, ska föra min talan!

Text: Ulf Möller

Annonser

Ett svar to “Skratta eller gråta? (Jag gråter inombords)”

  1. Anne-Marie G Wouda juli 27, 2017 den 5:42 e m #

    Bra Ulf håller med dig där.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: