Oavsett anledning, anser jag det borde vara straffbart att politiker eller andra är folkbokförda på adresser där de egentligen inte bor och begär statlig ersättning för dessa boenden.
Klart det är nåt som inte stämmer, när man exempelvis bor tillsammans med sin familj i Stockholm, men samtidigt är folkbokförd hos sin mor på annan ort eller i ett vinterbonat sommarhus och får ersättning för detta?
Vem inbillar sig att en riksdagspolitiker bor hos sina föräldrar ”på riktigt”, eller vistas regelbundet även på vinterhalvåret i ett sommarhus, samtidigt som övriga familjemedlemmar lever sitt liv ”som vanligt” i Stockholm?
Varför denna vilja att låtsas bo någon annanstans än där man har sin familj och sitt arbete, om det inte beror på att det är de statliga bidragen till dubbelboenden som lockar?
Politiker och andra kan inte hindras från att exempelvis ha bostadsrätter i Stockholm och äga sommarhus på annan ort, eller vara folkbokförda hos sina föräldrar.
Låt dem ha sin adress till föräldrarna och vistas där, om de trivs med det – och låt dem bo i sommarhus samtidigt som deras familjer bor kvar i bostäderna i Stockholm – MEN: De bör inte få en enda krona av staten för detta dubbelboende!
Jag anser denna typ av ”fejk-boende”, dvs att man begär ersättning för ett andra boende när man i praktiken inte bor där, bör vara straffbart:
Förutom att de mister sina förtroendepositioner och blir skadeståndsskyldiga, kanske även ett kortare fängelsestraff vore lämpligt, eftersom jag anser att detta handlar om bedrägeri – även om det är en ”legaliserad och statligt sanktionerad” form av bedrägeri, så är det ändå bedrägeri.
Bara för att lagboken inte har en straffparagraf för denna form av bedrägeri, så gör det inte att det blir mindre bedrägeri för det. Lagen måste skrivas om och alla de olika förmåner och villkor som förtroendevalda politiker har, bör gås igenom.
Exempelvis kan en politiker stanna hemma från jobb och få ersättning utan att behöva sjukskriva sig. På vilken annan arbetsplats kan du stanna hemma från ditt jobb, utan att sjukanmäla dig och bli ersatt av en vikarie som träder in i ditt ställe? Tydligen är det arbete de förtroendevalda politikerna utför inte viktigare, än att de inte ens behöver bli ersatta av vikarier när de stannar hemma? ”Arbetet” i riksdagen fungerar tydligen lika bra, oavsett om de är på plats eller har stannat hemma?
Fd riksdagspolitiker kan gå hemma i många år utan ersättning, utan att det ställs krav på att de ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få sin ersättning. Vilka ”vanliga jobb” kan du avsluta och i flera år få hög ersättning, utan att stå till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande?
Kan ge fler exempel.
Inte märkligt att politikerföraktet frodas, när politiker som exempelvis fattar beslut gällande sjukersättningsregler, arbetssökandevillkor, bostadserättningsregler och skattepolitik för ”vanligt” folk, själva lever utanför de gränser de drar upp åt merparten av sina väljare?
Vi kanske bör ha en öppen diskussion i samhället om vad ordet ”förtroende” innefattar och varför ett förtroendeuppdrag inte alltid kan jämföras med exempelvis ett arbete inom den privata sektorn?
Man bör inte glömma att det är väljarna som gett detta förtroende till personerna.
Förtroendevalda politiker bör arbeta för sina väljare – inte för att själva skaffa sig en massa förmåner som deras egna väljare inte kommer i närheten av.
Text: Ulf Möller
Skärmdump: https://www.dn.se/nyheter/politik/statsvetare-se-over-reglerna-for-bostadsersattningar/
tanketornet 