Hbtq-lobbyn har en stark ställning i det svenska samhället

 

Hbtq-lobbyn har en stark ställning i det svenska samhället.
Jag kan inte förstå varför.

Kanske för att vi som inte är hbtq, inte vågat ”sätta ner foten” på grund av rädsla att bli homofob-stämplade?

Kalla mig gärna ”homofob” – jag anser fortfarande att din sexuella läggning är din privatsak – så länge du inte begår några brott.

I Sverige har vi en lagstiftning som motverkar diskriminering på grund av exempelvis religion, kön, sexuell läggning, hudfärg eller etnicitet.
Inför lagen bör vi alla vara lika – och jag anser att homosexuella har samma rättigheter som jag. Idag får de till och med adoptera barn.

Vad återstår för att de ska känna sig som ”fullvärdiga samhällsmedborgare”?
Vilka rättigheter, anser de sig sakna?

Jag ”hatar” inte bögar. Men är uppriktigt trött på hbtq-lobbyisternas inflytande, exempelvis när det gäller ”hbtq-certifiering” på förskolor och bibliotek, som bekostas med skattemedel. Även pridefestivalerna får bidrag. Jag anser inte de ska ha en enda skattekrona. De får bekosta sina egna arrangemang. Skattepengarna behövs till viktigare saker, som exempelvis sjukvård, äldreomsorg och bostäder till bostadslösa.

Fjanta gärna omkring med era regnbågsflaggor. Men tvinga inte mig att vara med och betala kalaset!

Samma gällande ”könskorrigerande” kirurgiska ingrepp och behandlingar:

Du får gärna genomgå dessa behandlingar – men jag anser inte det är den offentliga sjukvårdens uppgift att genomföra dessa – och heller inte de svenska skattebetalarnas plikt att bekosta detta.

Sjukvårdens uppgift, bör vara att vårda och behandla sjuka – inte att karva i friska kroppar.
Det är inte kroppen utan knoppen, som är problemet.
Därför är jag gärna med och bekostar psykiatrisk behandling och terapeutisk hjälp för de som upplever att de är ”födda i fel kropp”.

Varför tänker inte dessa individer, att det kanske inte är kroppen som är problemet, utan tankarna, känslorna – hjärnan? Varför då försöka ”byta kön”, när det snarare är kroppen som har ”fötts med fel hjärna”?

 

”En annan som reagerat på metoden är Solnabon och bibliotekarien Henry Larsson.

Han är själv homosexuell och tycker att hbtq-certifieringen bidrar till en exotifiering av hbtq-personer.

– Jag vill inte bli bemött annorlunda än någon annan för att jag är homosexuell. Det här är ett sätt att göra skillnad på människor och RFSL tjänar massor med pengar på detta.

Han är överraskad över hur få kritiska röster som hörts i debatten.

– Det är en självklarhet att alla ska bli bemötta med hyfs och respekt när de går in på ett bibliotek. För det behövs inte en dyr certifiering. Men de som inte ställer upp på certifieringen hamnar i onåd hos RFSL och framstår som intoleranta.”

Citat, källa: https://mitti.se/nyheter/hbtq-certifieringen-ar-dyr-och-onodig/?omrade=solna&view=app

Skärmbild, källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/vagrade-delta-i-prideparad-soldat-riskerar-straff

Text: Ulf Möller

Polis i uniform ska inte ägna sig åt aktivism

Även om det säkert finns en del seriöst arbetande och bra poliser:

Finns relativt många poliser som agerar som ”aktivister” exempelvis när det gäller hbtq – och verkar tycka det är viktigare att träna de nya dansstegen inför nästa års pridefestival, än bekämpa kriminalitet?

Är nog ungefär som i Svenska kyrkan:

Det finns en del bra och troende folk där – men ateister, asylmassinvandringsförespråkare, islamvurmare, vänsteraktivister och hbtq-folk, styr verksamhetens inriktning.

Därför jag har gått ut Svenska kyrkan.

Vår inkompetenta regering, ”public service”, icke-fungerande ”rättsväsende” och handlingsförlamade polisväsende, är jag tyvärr tvungen att bekosta via skattsedeln.

Vi har bland världens högsta skatter – och borde kunna förvänta oss ett välfungerande välfärdssystem med bra skolor, bra sjukvård, fungerande rättsväsende och handlingskraftiga poliser.

Har vi det idag?

Vill förtydliga:

Jag vill inte hindra homosexuella från att bli poliser.
Men när jag ser poliser i uniform tramsa i pridesammanhang eller liknande, skäms jag i deras ställe.

Jag anser inte du i dessa sammanhang ska tillåtas bära polisuniform eller på betald arbetstid ägna dig åt aktivism.

Vill du delta i pride, ska du göra det som privatperson. Utan uniform.

Är du klädd i uniform och exempelvis dansar i pridetåg, måste det räknas som att du är i tjänst: Bögdans i pridetåg, räknar jag inte som en del av polisens tjänsteutövning.

Övertygad om att många – även en del homosexuella, tycker som jag – men om man lyfter fram kritik av detta slag, riskerar man bli stämplad som ”homofob” och ”fördomsfull”.

Jag är varken ”islamofob” eller ”homofob” – och de fördomar jag har, visar sig ofta bli bekräftade: Vad är i så fall problemet med dessa fördomar?

Exempelvis blev min ”fördom” gällande polisers handlingsförlamning, bekräftad i Joakim Lamottes senaste livereportage.

Dessa är avlönade av oss skattebetalare för att upprätthålla lag och ordning och bekämpa brott. Istället agerade de ”statister” utan att ingripa trots att det pågick brottslig verksamhet inför deras ögon.

Skamligt.

Samhällskontraktet är brutet – och inget tyder på att den negativa utvecklingsspiralen kommer att bromsas.

Antar att risken är stor, att vi även efter nästa val, tvingas se nån form av regeringskonstellation, där SD stängs ute från inflytande – vilket i praktiken innebär att vanstyret kommer att fortsätta.

I bästa fall, får KD, M och SD egen majoritet – och påbörjar någon form av samarbete.

Det är vår enda och antagligen sista chans.

 

Text: Ulf Möller