Om cirka 8% av Sveriges befolkning förlorar sin rätt att vistas i Sverige och utvisas, kommer Sverige bli ett bättre och tryggare land?
Tänker på:
‣ Personer som inte är laglydiga. ‣ Personer som inte är eller vill bli självförsörjande. ‣ Personer som vägrar bli integrerade. ‣ Personer som fått uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap, utan att de har styrkt sina identiteter. ‣ Personer som reser på semester till de länder de tidigare påstått sig ha ”flytt” ifrån.
Märkt att en del har svårt att förstå, att det är den som presenterar ett påstående som har bevisbördan.
Om du påstår att du haft besök av en rosa elefant idag och jag ifrågasätter detta, är det inte rimligt att jag ska presentera bevis för att du inte haft besök av en rosa elefant?
Det är du mer rimligt, logiskt och enklare, om du styrker ditt påstående?
Hur ska jag kunna motbevisa exempelvis ett påstående som säger ”Jag har varit på månen idag och placerat en staty föreställande mig där”?
Verkar inte rimligt, att jag ska besöka månen för att kontrollera sanningshalten i ditt påstående?
Är det inte enklare, att de som gör märkliga uttalanden om händelser som verkar osannolika, styrker sina påståenden, än att jag som ifrågasätter, anses behöva styrka att deras många gånger befängda påståenden inte stämmer?
Majblomme-Murhafs mamma har vistats 13 år i Sverige.
Under denna tid har hon blivit försörjd av svenska staten och fött tre barn.
Hon behärskar inte svenska språket, trots att hon befunnit sig i Sverige i 13 år.
Hur ansvarstagande, är man om man trots att man saknar egen försörjning, fortsätter skaffa barn?
Hur ansvarstagande, är man om man trots att man bott i ett land 13 år, fortfarande inte behärskar språket i landet där man vistas?
Hur ansvarstagande, är man om man trots avslag på asylansökan tre gånger, vägrar respektera beslutet och återvända till sitt ursprungsland?
Oavsett hur många majblommor Murhaf sålt, kvarstår faktum:
Han och hans familj, saknar asylskäl.
Deras mamma har fått avslag på asylansökan tre gånger och det är hennes ansvar att resa tillbaka med sina barn till Etiopien.
Så vitt jag vet, är inte majblommeförsäljning, stor uppmärksamhet i media eller att man av Miljöpartiet bjudits in att tala i riksdagen, giltiga asylskäl.
Att kvarstanna i ett land 13 år, försörjd av staten, trots att man fått avslag på asylansökan tre gånger, kan heller inte anses vara giltigt asylskäl.
Hur mycket har Murhafs mamma och hennes barn kostat de svenska skattebetalarna, under den tid de vistats i Sverige? Försörjningsstöd, advokater, handläggare, bostäder etc.
Jag är kritisk till Murhafs mor, som efter lång tid i Sverige och flera avslag på asylansökan kvarstannar i Sverige, försörjd av svenska staten och som trots många år i Sverige, inte behärskar svenska språket.
13 år i Sverige, utan att klara svara på frågor i en intervju. Tolkbehov efter så lång tid: Rimligt?
Det minsta man kan begära, för att se att personen visar allvar med att den vill bli självförsörjande och integrerad, är väl, att den efter så många år, lärt sig språket i det land där den vistas och att den inte föder barn under tiden den inte är självförsörjande?
Men, även om hon under sina år i Sverige, lärt sig behärska svenska språket och avstått från att skaffa barn under tiden hon inte är självförsörjande, kvarstår faktum:
Hon har inga giltiga asylskäl.
Borde därför tvångsutvisats.
Varför har de svenska myndigheterna inte verkställt tvångsutvisning?
Läst att det beror på att hon saknar giltiga id-handlingar.
Med andra ord, har hon inte styrkt sin identitet och vi vet egentligen inte om den identitet hon uppgivit för svenska myndigheterna är korrekt?
Vad hindrar henne från att få pass från etiopiska ambassaden?
Hur kunde hon passera alla länder på sin väg mot Sverige, utan pass och id-handlingar?
Jag gissar, att hon haft pass på utresan, men kastat det när hon kom fram till Sverige.
Med andra ord, kan hon skaffa nytt pass om hon vill, för hon finns registrerad hos de etiopiska myndigheterna.
Även om kanske Etiopien inte är ett speciellt utvecklat land, är jag övertygad om att hennes uppgifter finns registrerade och att hon kan få nytt pass. Om hon vill.
Är nog viljan som saknas? På liknande sätt som viljan att lära sig svenska, inte verkar vara speciellt stark?
I länken kan man höra Murhaf. Han är född i Sverige, men talar trots detta inte svenska utan brytning?
Varför talar han inte felfri svenska utan brytning?
tanketornet 