Den amerikanska hemfriden är helig. Inget är heligare än amerikanens hem och friden man förväntar sig ha rätt till i just sitt eget hem. Hemfriden är okränkbar! Just därför behandlas individens hemfrid med allra största respekt av stat, kommun och politiker. Lagar stiftas och upprätthålls med enda syftet att skydda individens hemfrid. Tanken bakom detta är enkel, när gemene amerikan är i sitt eget hem ska man inte behövas störas, vare sig av grannens musik eller hund, eller annat oljud man anser vara stötande såsom böneutrop.
Min amerikanska hemkommun är inget undantag. Kommunen har en väldigt specifik s.k. Noise Ordinance, med andra ord en lagstadga angående oljud. Lagstadgan i min hemkommun är tre sidor lång och går in i detalj på vad som räknas som ljud och hur polis och myndigheter ska agera för att upprätthålla lagen, inklusive straff för brott mot just denna lag. Lagstadgan inleds med en beskrivning varför lagen behövs, översatt till svenska:
Denna lagstadga existerar för att skydda, bevara och främja hälsa, säkerhet, välbefinnande, och lugn och ro för medborgarna i kommunen genom reducering, kontroll och förebyggande av oljud. Avsikten med denna lagstadga är att fastställa regler som eliminerar och minskar onödiga ljud som är fysiskt skadligt eller på annat sätt skadliga för åtnjutande av liv, egendom och företagsverksamhet.
Lagen skyddar individens rätt att mot sin vilja inte bli utsatt för ljud individen anser vara stötande eller störande. Kommunen respekterar därmed individens rättighet till en livskvalitet som
innebär frånvaro av onödiga ljud som en självklar del av boendet i kommunen. Denna respekt förverkligas genom att strikta ljudlagar stiftas och upprätthålls som inkluderar alla möjliga och omöjliga ljud. Lagen skyddar offret för ljuden, inte skaparen av ljuden. Individen som utsätts för ljuden bestämmer om ljuden är acceptabla eller ej, inte individen som skapar ljuden. Att systematiskt utsätta andra människor för ljud mot deras vilja är därmed olagligt och straffbart.
Vidare detaljerar lagstadgan vad som anses vara just ljud. Flera exempel ges på olika ljud som kan skapas av olika slags apparater såsom radio, TV, musikinstrument, och andra slags apparater som skapar ljud som kan anses vara störande för människor. Även bilmotorer, husdjur och maskiner nämns. Av förklarliga skäl kan inte alla typer av ljud beskrivas i lagtexten så paragrafen om vad som utgör ljud avslutas med att varje ljud som anses störande för andra människor på grund av volym och frekvens även är olagliga Den utsatte bestämmer alltså vad som är störande. Naturligtvis finns det undantag, vilket självklart nämns med. Ljud som skapas av säkerhetsskäl såsom larm, sirener och tåg exkluderas av denna lagstadga. Sådana ljud räddar liv. Även arbetsplatser som skapar ljud dagtid som del av företagets kärnverksamhet exkluderas, till exempel byggarbeten och sopbilar.
För att runda av lagstadgan detaljeras även straffen om man bryter mot ljudlagen. De fyra första gångerna blir man bötfälld. Det startar med 25 dollar men stiger varje gång man bryter mot lagen för att efter fjärde lagbrottet kunna bli åtalad och slutligen dömd av domstol om man fortsätter skapa onödiga ljud som andra individer motsätter sig. Hemfriden och livskvaliteten ska bevaras till varje pris. I slutändan handlar det om mental hälsa.
Naturligtvis finns det särskilda skäl att skapa ljud som inte faller inom ramarna för denna lagstadga, till exempel fester, demonstrationer och musikkonserter. Dessa anses vara speciella evenemang och arrangören måste därför ansöka om specialtillstånd hos polisen, liknande i Sverige. Dessa polistillstånd delas dock endast ut för särskilda, oregelbundna – med betoning på oregelbundna – arrangemang som skapar ljud såsom en konsert eller demonstration, inte för regelbundna ljud som böneutrop. Handlar det om regelbundna ljud som böneutrop rör det sig genast om lagstiftning. Polisen kan därmed inte dela ut särskilda böneutropstillstånd.
Detta leder oss till det högaktuella svenska ämnet bönerutrop och om böneutrop skulle vara fullt möjligt i min amerikanska hemkommun. Svaret är ja, men sannolikt endast i teorin. I praktiken är böneutrop i princip omöjligt. Förklaringen till detta ligger i gräsrotsdemokratin som råder, vilket jag beskrev i insändaren ”I en sann demokrati kan folket stoppa galna kommuninköp av dyra
asylboenden”. Samma demokratiska spelregler som gäller för inköp av asylboenden gäller även för böneutrop.
USA har en vid och bred religionsfrihet skyddad av grundlagen men religion anses vara en privat angelägenhet. Man får tro vad man vill eller inte tro alls. Därför är enbart tanken på offentligt böneutrop i min hemkommun rent absurd. Religion är inte offentlig. Böneutrop inkräktar på andra människors liv och stör hemfriden och allmänhetens trivsel. Böneutrop inte bara trycker på en religion på ofrivilliga åhörare utan även sänker livskvaliteten för individer som mot sin vilja blir utsatta för detta regelbundna oljud. Hemfriden störs. Böneutrop under dagens lagstadga är därmed olagligt.
Eftersom lagstadgan i min hemkommun inkluderar just ljud som kan anses vara stötande eller störande av andra människor på grund av ”volym och frekvens” måste därför en lagändring ske innan böneutrop kan bli verklighet. Böneutrop kan inte godkännas av polisen genom särskilda tillstånd eftersom böneutrop inte räknas som sporadiska händelser liknande konserter eller demonstrationer. Böneutrop är frekventa (regelbundna) och därmed en lagfråga. Så länge dagens lag är skriven som den är förblir därför böneutrop olagligt i mnin hemkommun. Dock kan lagen ändras men endast inom gräsdemokratins spelregler.
Eftersom USA har en blomstrande gräsrotsdemokrati måste därför en lagändring om böneutrop ske enligt väl dokumenterade och demokratiska regler, i slutändan genom en folkomröstning av kommunens invånare. Genom valurnan under det årliga Town Meeting Day avgör folket om böneutrop ska tillåtas eller ej. Eftersom böneutrop direkt påverkar invånarnas hemfrid och livskvalitet beslutas böneutrop därmed inte av politiker eller polis påtryckta av religiösa trosfund. Böneutrop beslutas av folket i en demokratisk process, om detta mot förmodan skulle bli aktuellt.
Svensk demokrati som den fungerar – eller snarare inte fungerar – idag är otillräcklig. Islams utbredning i Sverige har brutalt blottat demokratins kryphål och gjort den förlegad. Islam trumfar demokratin i Sverige genom att sätta folkets röst ur spel nu bevisat genom böneutropen där folket inte fick sin röst hörd, en otäck utveckling. Man kan därmed anta att samma kryphål kommer att utnyttjas när offentlig utövning av sharia kommer upp som krav, vilket är en logisk utveckling. Tätningen av dessa kryphål görs genom att tillåta kommunala folkomröstningar som del av vardagen när det gäller frågor som direkt påverkar invånarnas livskvalitet, vilket böneutrop faktiskt gör. Böneutrop handlar i grund och botten inte om religion trots att religionsfrihet råder. Böneutrop i en demokrati är en demokratisk fråga – inte en religiös fråga – eftersom böneutrop direkt påverkar hemfriden och livskvaliteten hos kommunens invånare.
Grundproblemet i Sverige ligger alltså i ett föråldrat demokratisk system, totalt oanpassat till dagens mångkulturella utmaningar. Den fundamentala lösningen som tyvärr verkar både främmande och avlägsen i Sverige ligger i gräsrotsdemokrati, att låta folket bestämma om böneutrop och annat oljud som stör hemfriden och sänker livskvaliteten ska tillåtas eller inte.