About

Tanketornet är en blogg där både kända och mindre kända skribenter kan publicera material som rör samhällsutvecklingen, politik, ideologi eller livsfrågor. Tyngdpunkten har legat på frågor som handlar om eller gränsar till den svenska asylinvandringspolitiken. Detta beror på att asylinvandringspolitiken under de senare decennierna har påverkat den svenska samhällsutvecklingen mer både psykosocialt och ekonomiskt än vad kanske något annat politiskt område har gjort.

På Tanketornet kan i stort sett alla ämnen och frågor tas upp. Är det nåt du tycker är intressant och skulle vilja publicera på denna blogg? Kontakta mig.

Vänligen//Ulf Möller
e-post: ulfmoller@hotmail.se

5 svar to “About”

  1. Anita Mellqvist maj 16, 2012 den 4:18 e m #

    Skulle vilja DELA – Facebook – artiklarna om utbetalt till komm som slutat.
    Till Barnpartiet. I Göteborg drar de ner – och skall höja skatten.
    Ett argument är. Hur mycket slösas bort till detta onödiga – istället .

  2. Sokrates september 8, 2014 den 3:06 e m #

    Utan dem röda så hade inte kvinnor haft röst rätt idag.

    • Ordförande Svensson september 11, 2014 den 1:10 e m #

      Du verkar inte särskilt upplyst trots ditt alias, Sokrates. Det var liberalen Karl Staaffs andra regering som 1912 lade fram den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval.

      • Folkhemsfilosofen juni 1, 2015 den 4:20 f m #

        Vem är röd vem är blå. Vem är höger vem är vänster… Gränsen mellan socialism, liberalism, egoism och konservatism är flytande och ändrar sig genom tiderna. Även definitionen av att vara borgerlig och inte. Arbetarrörelsen och liberalerna har samarbetat ofta och deras mål har delvis varit de samma. Man ska häller inte förväxla nyliberalismen som föddes under sent 70 tal med social liberalismen. Här kommer ett klipp från en artikel i DN som är beskrivande för denna flytande definition.

        ”Karl Staaff var liksom många liberaler – inte minst inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) – drivande för kvinnans rösträtt.

        Staaff gjorde dock den taktiska bedömningen, liksom Hjalmar Branting, att man först måste få igenom rösträtten för män. När han tar emot Anna Whitlock och Emilia Broomé från LKPR framkommer detta. Kvinnlig rösträtt är ”eftersträvansvärd” men frågan inte ”mogen”. Högerns motstånd för starkt.

        När den manliga rösträtten vann framgång meddelade Staaff att det var kvinnornas tur. När han blir statsminister 1911 arrangerar LKPR fest för att fira hans tillträde. Ganska märkligt om han varit meningsmotståndare kan man tycka. Våren 1912 driver han frågan om kvinnlig rösträtt i riksdagen. Högern stretar dock emot, förslaget faller.”

  3. SBH december 13, 2015 den 7:13 e m #

    Vilka är paret Roos då?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: